På Dagens Industris debattsida har Daniel Suhonen och Elisabeth Lindberg från det fackliga institutet Katalys skrivit en minst sagt förvirrad artikel, där de hävdar att de ekonomiska lagarna inte längre gäller och högre priser ökar efterfrågan.
De menar att lösningen på arbetslöshetsproblemet inte är lägre, utan tvärtom högre, löner. Varför? Jo, därför att det skulle ”höja löneandelen”, något som skulle öka efterfrågan och därmed sysselsättningen.
Det finns många fel i deras analys. För det första skulle det inte öka efterfrågan. Som de själva konstaterar är den enes utgift den andres inkomst. Och högre andel löneinkomster innebär då lägre andel kapitalinkomster, vilket skulle minska både förmågan och viljan hos företagen att investera.
För det andra skulle högre nominella löner inte alls nödvändigtvis höja löneandelen utan snarare höja inflationen och/eller arbetslösheten. De tar upp det argumentet men avfärdar det med att det finns ”lediga resurser i ekonomin”. Om de med det syftar på att det finns arbetslösa så är det en korrekt observation, men inte någon som leder till den slutsats de vill komma till. Högre löner gör inte företag mer benägna att anställa bara för att det finns många arbetslösa, snarare tvärtom. Och ja, högre kostnader skulle givet ett visst pris även med arbetslöshet sänka marginalerna och göra att det framstår som mer sannolikt att högre priser ökar vinsterna.
Och för det tredje, då dyrare personal minskar benägenheten kommer färre bli anställda, ungefär som färre skulle beställa Big Mac om McDonald’s höjde priset till 200 kronor, vilket innebär att lönesumman inte alls nödvändigtvis skulle bli högre.
