Framsteg att TV-skatten breddas

Regeringen föreslår alltså att TV-skatten (”licensen”) slutar gälla alla med TV och istället gäller alla med egen (”vit”) inkomst. Då Vänsterpartiet och de borgerliga partierna är med på det lär det bli verklighet.

Detta är ett liberalt framsteg, låt vara ett otillräckligt sådant. Dels för att det möjliggör avskaffandet av Rövartjänst, förlåt ”Radiotjänst”, något som är en stor vinst för hela landet bortsett från Kiruna.

Och den är en vinst för de flesta svenskar då deras TV-skatt halveras.

Det är dock förstås ändå inte någon bra lösning, då tvångselementet i finansierandet av ”public service” är kvar. Att det nu drabbar de som hävdar att de inte har någon TV har väckt upprördhet från vissa borgerliga som tillhör den gruppen.  Vilket är förståeligt, men det förändrar inte att det är fel att ha särskild skatt på TV-apparater.

Och ja, ”TV-licensen” är en skatt. Att de som hävdar att de inte har TV slipper den är inte ett argument emot det, lika lite som det faktum att nykterister (och ickenykterister som bara dricker ”svart” alkohol) slipper alkoholskatt är ett argument emot att kalla alkoholskatt skatt. Och det nuvarande systemet kan inte ses som en ”avgift” då många har TV inte för att se SVT, utan andra kanaler och/eller inspelningar.

Och då det hela tycks väckt ett engagemang bland många mot tvångsfinansierad TV och radio så har vi kommit närmare den bästa lösningen: att avskaffa tvångsfinansiering av radio och TV.

Annonser

Regeringens misslyckande med arbetslöshetsmålet

I princip alla är eniga om att ofrivillig arbetslöshet är dåligt och bör minskas. Inför valet 2014 lovade därför S-ledaren Löfven att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, ett fiffigt formulerat mål då det ska uppnås efter valet 2018.

Det återstår ju alltså 2 år till 2020, men vi kan ändå kolla om Sverige börjar närma sig målet. Och nej, det gör vi inte.

Visserligen har arbetslösheten sjunkit det senaste året, från 6,8% till 6,2%, men det är en mindre minskning än för EU som helhet där den sjunkit från 8% till 7,1%. Arbetslösheten har alltså fallit 0,6 procentenheter i Sverige men 0,9 procentenheter i EU som helhet.

Dessutom har vi tappat placeringar, från 13:e till 15:e land.

Att Sverige ekonomiskt ”går bra” är alltså ett helt konjunkturellt fenomen, drivet av ekonomiskt uppsving i omvärlden (samt Riksbankens ohållbara minusräntepolitik). Regeringens politik har däremot försämrat situationen.

 

Farlig väg att ge sig på Google

Den senaste veckan eller så har framförallt Expressen, men i mindre grad också Bonnierkollegan DN bedrivit en ofattbar hetskampanj mot Google, inklusive dotterbolaget Youtube.

Dess kampanj inriktar sig på två saker: 1) att Youtube före dess kampanj tillät ”Granskning Sverige” att publicera sitt material där och 2) att Googles sökmotorer fungerade som dess användare ville och visade sidor där just judisk makt diskuterades.

Om vi börjar med 1) så har jag inte sett tillräckligt av ”Granskning Sverige”:s material för att uttala mig om det är bra eller ej. Men det är uppenbart att argumenten för att stänga ner det inte håller.

Dels anförs ”upphovsrättsbrott” på basis av att de publicerat skärmdumpar av vad etablerade medier skrivit. En väldigt genomskinlig förevändning och om upphovsrättslagar verkligen förbjuder sånt är det fel och lagarna bör ändras för det är högst rimligt att man ska kunna publicera bevis när man kritiserar journalister.

Sen hävdas att ”Granskning Sverige” ”trakasserat” journalister och andra makthavare genom att ringa upp dem. Vilket är exakt samma metod som etablerade medier io allmänhet och just Expressen i synnerhet använt mot personer de ogillat. Låt den som inte använt metoden kasta första stenen, för att parafrasera Jesus. Tydligen anser Expressen att de har monopol på att använda den metoden.

Punkt 2) är ännu allvarligare. För att vara tydlig så avskyr jag antisemitism minst lika mycket (troligen mer) än Expressenjournalisterna och jag gillar därför förstås inte den här typen av listor.

Men sökmotorer ska vara till för att den som är intresserad av något ska kunna se vad som sägs i frågan, även om det är idioti som i det här fallet. Om man censurerar det försvårar man inte bara idioter utan även de som vill undersöka vilken idioti som finns.

Och det är inte sökmotorers sak att avgöra vad som är eller inte är idioti, det får vi andra klargöra via vår kritik av idiotin. och tro inte för en sekund att det kommer att stanna vid några antisemitiska idioter. Med det ”prejudikat” detta etablerat  så kan vem som helst via mediadrev censurera även rationella åsikter som journalister och/eller vänsteraktivister ogillar.

Att sedan  det av döma av Expressens artiklar är så att nästan alla politiker uttrycker sympati för Bonniertidningarnas censurkampanj är oroväckande och bedrövande. Det innebär att politiker styr informationsflödet genom hot om strängare lagar.

Se även Fnordspotting i frågan.

 

Nej till ”vedergällningstullar”

Under sitt första år som president så avstod Donald Trump från att genomföra den protektionism han kampanjade på. Olyckligtvis så har han inlett sitt andra år med att börja faktiskt tillämpa den, bland annat då genom tullarna på stål och aluminium.

I Sverige och övriga EU tycks nästan alla eniga om att detta är dåligt-både för Sverige och EU. Och jag håller förstås helt med om det. Däremot håller jag inte alls med den linje som bland annat Sveriges folkpartistiska EU-kommissionär Cecilia Malmström driver, att EU ska svara genom att införa strafftullar på vissa amerikanska varor.

Det är en verkligt usel idé. För handelshinder är inte bara något som skadar exportlandet, det skadar importlandet också.  Att USA skadar oss båda genom att införa importtullar ändrar inte det faktum att EU också skulle skadas av att införa dessa tullar.

Jag förstår naturligtvis att förhoppningen och syftet är att detta svar ska förmå USA att dra tillbaka tullarna. Men det är osannolikt. För som Trump påpekat, i ett ”handelskrig” där båda sidor drivs av ett merkantilistiskt tankesätt så då kommer EU att förlora eftersom EU exporterar klart mer till USA än USA exporterar till EU. Trump har också mycket riktigt svarat genom att hota att svara på svaret, genom att införa importtullar på europeiska bilar. I en sådan handelskrigsspiral där båda sidor svarar på varandras svar kommer alltid USA kunna minska den europeiska exporten mer än EU kan sänka den amerikanska exporten, eftersom som sagt den europeiska exporten är klart större.

Men vad ska EU då göra? Ingenting, förutom att påpeka att den ekonomiska verkligheten kommer att straffa USA. Ett mindre antal jobb kommer förvisso skapas i den amerikanska stål- och aluminiumtillverkningen, men betydligt fler jobb kommer försvinna i de näringar som använder stål och aluminium eftersom deras tillverkningskostnader stiger och de blir mindre konkurrenskraftiga. Dessutom kommer inflationen höjas och därmed sänka amerikanernas reallöner och pressa upp räntenivåerna, vilket kommer skapa ännu större jobbförluster.

Tror man verkligen att handelshinder skadar en ekonomi då bör man låta den ekonomiska verkligheten skada USA. Inte bete sig som att importhinder är något som gynnar en på exportörernas bekostnad och därmed ge stöd åt Trumps felaktiga ekonomiska föreställningar.

Ren M-regering kan vara bästa alternativet

Den idag kanske ”hetaste” politiska frågan idag är inte vare sig sjukvården eller invandring/integration utan hur en regering ska bildas efter valet senare i år.

Bakgrunden är att det framstår som extremt osannolikt att något av de traditionella politiska blocken kommer att få egen majoritet, utan precis som 2010 och 2014 kommer SD bli ”vågmästare”-och det sannolikt med ännu fler mandat än nu. Vilket innebär följande alternativ

  1. Alliansregering med SD som stödparti.
  2. S-regering med SD -och V (samt MP om de blir kvar) som stödpartier.
  3. S-regering med V och C (samt FP och MP om de blir kvar) som stödpartier.
  4. M & S  ”storkoalition” av tysk modell.
  5. En ren M(eller M & KD om KD blir kvar)-regering med SD, C och FP (om de blir kvar) som stödpartier.

Alternativ 1) är vad allianspartierna förordar  om alliansen blir större än de rödgröna, ,och vad M och KD vill ha även om de rödgröna blir det största blocket, även om de vägrar medge att de stödjer sig på SD och därför vägra samtala och förhandla med SD. Problemet med det alternativet är att SD kommer vägra acceptera och lär därför precis som de rödgröna rösta nej till det, vilket omöjliggör den lösningen.

Alternativ 2) är vad Löfven antytt att han vill ha (åtminstone om FP& C vägrar stödja honom), även om han förstås också vägrar medge att han då är beroende av SD:s stöd. Det alternativet faller dock på samma grunder som alternativ 1).

Alternativ 3) är vad vi praktiken har idag och är en variant av den ”dödade” Decemberöverenskommelsen och det är också vad Lööf och Björklund har förordat om de rödgröna blir större än alliansen. Det alternativet har till skillnad från de två första en god chans att nå majoritet, åtminstone om MP och FP blir kvar i riksdagen. Problemet med det är att då måste endera S och MP acceptera liberaliseringar av den ekonomiska politiken eller FP och C acceptera socialdemokratisk ekonomisk politik eller blir det en kompromiss där det blir status quo.  Då lär S& MP tappa ordentligt till V och/eller  FP& C tappa ordentligt till M, KD och SD, varpå denna lösning bara överlever en mandatperiod.

Alternativ 4) lider av liknande problem som alternativ 3) då S& M lär tappa, precis som CDU/CSU och SPD gjort i Tyskland, varför det också håller max en mandatperiod.

Alternativ 5) är nog det allra bästa (eller minst dåliga).  Även om inget alliansparti vill tala om det som ett alternativ så har varken SD eller FP/C uteslutit att de kan motvilligt acceptera det. SD:s motstånd mot att acceptera en alliansregering beror på deras motvilja mot C för att C vill återinföra den asylpolitik som gällde före hösten 2015. Om C inte ingår i regeringen och en M (eller M/KD)-regering då för en någorlunda stram asylpolitik så lär de stödja en sådan regering. C och FP får i ett sådant läge stöd för en borgerlig ekonomisk politik och lär därför motvilligt acceptera en sådan regering. Och till skillnad från alternativ 3) och 4) riskerar inte en sådan regering på motsvarande väljarflykt då M med ”hoppande majoriteter” kan få igenom sin politik. Ingen svekdebatt med efterföljande väljarflykt, alltså

SVT Nyheter vs frihandel

Igår kväll var det två reportage från SVT Nyheter som båda vittnade om ekonomisk okunnighet och handelsfientlighet.

Först, i Rapport, var ett reportage från Ryssland där de berättade att efter att EU utsatt Ryssland för sanktioner pga konflikten i Ukraina så svarade Ryssland genom att stoppa livsmedelsimport.

Budskapet i reportaget är att detta faktiskt varit bra för Ryssland. Detta då frånvaron av fransk getost möjliggjort för ryssar att starta getostproduktion i Ryssland. Ja, självfallet gynnas produktion av inhemska substitut för import när import stoppats.

Men det innebär dock inte att det är bra för den ryska ekonomin. Detta dels för att inhemsk produktion är i det här fallet mer resurskrävande och därmed dyrare än import. Det hade varit mycket bättre för Ryssland om de resurserna använts för att producera annat,  som exempelvis de exportprodukter som EU-sanktioner förhindrar. Det handlar inte bara om en omfördelning från konsumenter till producenter som reportaget hävdar (än mindre att producenternas vinster är större än konsumenternas förlust också hävdar) utan det innebär att konsumenter och producenter av andra saker förlorar klart mer än vad producenterna av importsubstitut vinner.

Och dessutom, som nämnts tidigare så sker detta i en kontext där rysk export begränsats på grund av de ömsesidiga handelshindren , vilket missgynnar de producenterna och rysk ekonomi i sin helhet.

Det hela missgynnar för övrigt också EU:s ekonomi. Man kan tycka att den avskräckande effekten på ryska expansionsplaner är mer än värd den förlusten, men det förändrar inte att handelshinder missgynnar båda sidors ekonomier.

Sen i Aktuelltsändningen så framställs H&M som skurkar för att textilarbetare i företag i Etiopien som H&M köper kläder från har en väldigt låg lön.

Men det  som inte nämns (och som H&M företrädaren som intervjuas missar att påpeka) är att dessa textilarbetare har det bättre än vad de hade haft om H&M (eller andra textilköpare) inte köpt deras produkter. Då hade de inte haft någon inkomst alls eller fått ännu lägre betalning i Etiopiens lågproduktiva jordbrukssektor. Hade det inte varit så hade arbetarna förstås inte valt (de är inte slavar) att arbeta där.

Och den högre efterfrågan på etiopisk arbetskraft som H&M:s inköp innebär är förstås något som i sig pressar upp lönerna i Etiopien.

Visst vore det möjligt för H&M att kräva av sina leverantörer att lönen ska höjas och betala leverantörerna för det, men det skulle inte vara annat än att ge bort pengar, vilket inte nödvändigtvis är fel, men det är inte något som löser det grundläggande problemet med att marginalproduktiviteten och därmed också löneläget i Etiopien är väldigt lågt Lösningen på det problemet är att handla mer med Etiopien och uppmuntra reformer som ökar produktiviteten och gör etiopiska produkter mer attraktiva.

Det är hur Kina och övriga Östasien tagit sig ur fattigdom (eller åtminstone börjat ta sig ur fattigdom), det var hur vi i väst tog oss ur fattigdom och det är hur Etiopien och andra afrikanska länder kan ta sig ur fattigdom.

Regeringen tycks vilja slå rekord i dumma nya förslag

Den senaste tiden tycks regeringen ha som ambition i att slå rekord i att lansera nya korkade förslag. Ta bara dessa exempel:

Samtyckeslagen: Ett rättspolitiskt haveri utan dess like. Att alla riksdagspartier utom SD säger sig vara för det är deprimerande.

Som Lagrådet påpekade så lär det leda till ökat fokus på de som anklagar andra för våldtäkt, det förändrar inte bevisproblemet där ”ord står mot ord” och dessutom så riskerar det ska en situation där ingen på förhand kan veta vad som är eller inte är lagligt, vilket strider mot grundläggande rättsprinciper.

Och om det är ofrivillig sex man vill åt så är det som Lagrådet påpekade redan förbjudet. Så det här förslaget bör omedelbart skrotas.

Förbud av sexköp utomlands: För det första är förbud mot sexköp fel oavsett var det ska tillämpas då det förbjuder sex mellan vuxna som samtyckt (något som märkligt nog anses oviktigt här). För det andra skapar det ett prejudikat där andra länder kan förbjuda handlingar som är lagliga här men olagliga i andra länder (som abort eller homosex). Så det här förslaget bör också omedelbart skrotas.

Förbud av rökning på uteserveringar och vissa andra utomhusplatser: Idiotiskt förmynderi. Restauranger ska själva kunna välja om de vill tillåta det. Och det finns få skäl för att inte tillåta det. Utomhus så kommer rök snabbt upplösas i luften och skapar ingen nämnvärd andrahandseffekt. Då har biltrafiken nog större effekt i det avseendet.

Återigen, ett förslag som bör omedelbart skrotas. Liksom den regering som ligger bakom det.