Riksbankens vansinne

Under en tid hade Riksbanken en hyfsat vettig politik. Man hade medvetet en högre ränta än vad ”inflationsmålet” motiverade, vilket genererade stor kritik från vänstern. Anledningen var att de ville motverka den ökade skuldsättningsgraden och orsaksrelaterade ökningen i bostadspriser som berodde på den mycket dåliga bostadspolitiken, som hyresreglering, byggreglering, reavinstskatt vid bostadsförsäljning, skattesubvention för bostadsräntor osv

Av okänd anledning valde Riksbanken till slut att kapitulera för vänsterns krav och gjorde en 180-graders omsvängning och sänkte räntan dramatiskt, till och med i nominella termer under noll, och förstås ännu längre under noll i reala termer.

Riksbanken skryter nu med att det inneburit en högkonjunktur. Men närRiksbanken skryter nu med att det inneburit en högkonjunktur. Men när det redan är minusränta under högkonjunktur hur ska de motverka den oundvikliga lågkonjunktur som någon gång kommer att komma?

Som nettolåntagare tjänar jag kortsiktigt på den inflationistiska politiken. Men på längre sikt lär jag och de flesta andra svenskar förlora på den.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s